Scenkonflikt i Zwickau: Könsförbud orsakar heta debatter!

Scenkonflikt i Zwickau: Könsförbud orsakar heta debatter!

Direktören för Teater Plauen-Zwickau, Dirk Löschner, vädjar för närvarande om en passionerad vädjan för konstens frihet. Mitt i ett oroväckande könsförbud som införts på styrelsens insisterande framhåller han vikten av konstnärliga uttryck och debatt. Förbudet, som förbjuder stadsanställda och företag att använda kön med understreck, könsstjärnor och kolon, initierades i första hand av AfD och fick stöd från Fria väljare, CDU och FDP. Trots denna begränsning förblir teatern trogen sin linje i hanteringen av genus: könskolonet används i den nya säsongshäftet, som freipresse.de reportage

Löschner, som varit generaldirektör för teatern sedan augusti 2022, har redan gjort tydliga uttalanden om könsförbudet. Han ser det som ett försök att avsluta en samhällsdebatt och förnekar att teatern är under press att följa. Det som är särskilt intressant är att teatern har ändrat sina publikationer sedan 2019 och det har knappt märkts. Löschner förklarar att det inte finns några hetsiga interna diskussioner om genus på teatern; tvärtom: de konstnärliga ensemblerna är ganska positiva till ämnet.

Reaktionen på könsförbudet

Debutproduktionen ”Katerina in Boots” på lördag kastar ett kritiskt ljus på könsroller och ses i sammanhanget även som ett svar på det nuvarande förbudet. Konstnärerna uppfattade tydligen den tidigare friheten för genus inte bara som en rutin, utan som ett viktigt tillfälle för tematisk diskussion. "Just för att det inte finns något kön på scenen såg vi möjligheter i "Teatersport"-formatet att introducera humoristiska genusdiskussioner, säger Löschner. Särskilt nämns de tre friluftsföreställningarna i Plauen, där det trots 3 000 åskådare inte fanns något intresse för genusdebatten, vilket ger intrycket att publiken har andra ämnen i tankarna.

– Konstens frihet är en värdefull tillgång, framhåller Löschner, samtidigt som han erkänner att teatern ännu inte är direkt påverkad av beslutet, eftersom instruktioner från borgmästaren krävs. Dessa kunde öppna eller stänga både dörrar och portar till teatern baserat på deras ekonomiska band. Men Löschner är fortsatt optimistisk och ser inte teatern som en moralisk institution, utan som en plats som vill sätta igång samhällsrelevanta debatter.

Kulturella och sociala sammanhang

I bakgrunden finns en bredare samhällsdebatt om kön och språk som pågått i runt 40 år. Forskare som Prof. Helmut Weiß och Prof. Eckhard Meineke har kommenterat denna utveckling kritiskt. Den senare understryker att många termer, som maskulint kön, valdes slarvigt. De långtgående förändringar i grammatik som genusrörelsen orsakar ses också av många som ideologiskt betydelsefulla. Tim Schröder, vetenskapsjournalist, noterar att många föreläsare drar sig för att använda kön i sitt tal, vilket visar hur splittrad diskussionen är även bland experter, som dokumenterats på mdr.de.

I en tid då konst och sociopolitiska frågor är oupplösligt sammanflätade återstår det att se hur dispyterna kring könsförbudet kommer att utvecklas och om Plauen-Zwickau-teatern kan fortsätta att erbjuda en plattform för öppen dialog.