Plauen 1989: Modiga medborgare möter regimen och förändrar allt!

Plauen 1989: Modiga medborgare möter regimen och förändrar allt!

Plauen, Deutschland - den 7 oktober 1989 samlades en ödesdig dag i DDR: s historia mellan 10 000 och 15 000 människor på gatorna i Plauen för att protestera mot den överväldigande regimen. Det var den första stora demonstrationen i DDR och därmed ett tecken på början. Detta var särskilt anmärkningsvärt, eftersom många av befolkningen förde modet att visa sig trots myndigheternas brutala förtryck. Enligt coolis Detta var den största demonstrationen i Plauen sedan Uprising i juni 1953.

Stämningen i staden var spänd. Samma dag fick folkpolisen ordern att agera mot det fredliga med våld. Det var inte ett enkelt beslut eftersom säkerhetsstyrkorna hade sina egna problem. Militärdirektören för den frivilliga brandbrigaden, Gerold Knie, och chefen för den professionella brandbrigaden vägrade initialt att utföra detta kommando. Ändå tog polisledningen kommandot och beviljade kommandot, som äventyrade hälsosäkerheten för många medborgare. Nästa dag skrev knän och fyra andra brandmän ett protestbrev till kommunfullmäktige där de fördömde problemet.

Uprisningar och första steg till frihet

7 oktober var inte det första uttrycket för motstånd i regionen. Valobservatörer i det kommunala valet dokumenterade enorma val redan i maj 1989. Otillfredsställelsen växte. Den 4 och 5 oktober rullade tåg med ambassadflyktingar från Prag genom Plauen; Staden var redan spänd och tågstationen förseglades. Dessa händelser visar tydligt att medborgarna inte längre ville hålla tillbaka sin missnöje.

The Plauen New Forum, en organisation som kämpade för förändringar i DDR, bör grundas den 5 oktober, istället hölls en fredsbön. Historiska banners med krav som "resefrihet - yttrandefrihet - pressfrihet" prydde demonstrationstågen. Deltagarna jagades dock inte bara bort. Polisen försökte förgäves att lösa upp massorna med vattenkanoner och en helikopter. Människor förblev stadiga och förblev fredliga, även om de statliga organen besvärar för att hålla kontrollen.

The Legacy of Plauen

Protesterna som startade i Plauen var banbrytande för hela DDR. Många andra rapporter, till exempel wikipediaseite , att staden betraktas som pionjären i väggens fall. Från 7 oktober 1989 ägde demonstrationer i Plauen varje lördag, där människor också deltog i det omgivande området den 18 mars 1990. Stasi -centra och SED -distriktskontor antogs ofta, vilket ytterligare ökade trycket på regeringen.

Traditionellt revolutionära händelser i DDR, som den första måndagens demonstration i Leipzig den 4 september 1989, var en del av ett större motstånd. Utan dessa protester kanske det fredliga slutet av regimen i DDR inte har varit möjlig. Medan människor i Leipzig och andra städer bad om reformer och demokratisering, var demonstranterna i Plauen lika övertygade om att en förändring var nödvändig. Detta bekräftades slutligen den 9 november 1989, dagen för Berlinmurens fall.

vändpunkten var ett kollektivt verk av modet för individer som var engagerade i sin tro. Med inrättandet av ett vändningsmonument den 7 oktober 2010 erkändes denna arv, och minnen från dessa betydande dagar fortsätter att leva. Den fredliga revolutionen i Plauen är fortfarande ett uppmuntrande exempel på modet att förändras och den ovillkorliga tron ​​på frihet, liksom